Zouboon

février 1, 2011

Mahajanga La population hantée par la fin du monde

Filed under: Uncategorized — zouboon @ 8:34

Depuis quelques mois, la chaine télévisé M3TV ainsi que VIVA Mahajanga diffusent régulièrement un documentaire intitulé « 21 décembre 2012 ». Dans son ensemble le film parle de la fin du monde, qui selon lui aura lieu exactement le jour du 21 décembre 2012, un vendredi.

A la maison, a l’école ou boulot et même à l’église la conversation des majungais tournent autour de ce documentaire. La population commence vraiment à se poser des questions sur la véracité de celui-ci. « Je pense qu’effectivement l’apocalypse viendra un jour, mais seul Dieu sait la date précise de son exécution » explique le père Sébastien.

Pour certains ce documentaire n’est qu’un tissu de prédictions prophétiques sans analyse scientifique profonde. «Pour moi, on ne peut pas connaitre le future par des divinations ni des spiritismes. Seule une étude scientifique concrète peut nous le confirmer» dixit Miladera Christian, un professeur en environnement de l’université d’Ambondrona.

Effectivement le documentaire appuie son argument par des prophéties. On cite ainsi le calendrier maya, l’oracle chinois « I Ching », le logicielle prophétique dit « Web-Bot» ainsi que les visions et les prédictions des oracles comme Sybille et Merlin l’enchanteur etc. Bien évidemment, à Mahajanga comme ailleurs, nombreux ceux qui sont convaincus par ce film.

Une fin… imminente

« J’ai peur pour moi et ma famille donc on s’y prépare déjà » avoue Lalao une mère de quatre enfants et exorciste dans l’église Apocalypsie. Selon elle, ce film l’a poussé à s’accrocher à sa religion et de changer de vie. « Avec ma famille, on prie au moins cinq fois par jour » raconte t- elle si avant la famille n’en faisait que deux seulement. Généralement leurs prières sont basées par la demande de pardon pour avoir le paradis. « Tout ce qui est dit dans ce film m’a totalement convaincu, les preuves sont solides » révèle de son côté Dr Nicolas. Selon lui, les prédictions des oracles ne sont pas seulement que des coïncidences.

Vrai ou faux, on saura la réponse à cette question qu’en 21 décembre 2012. Ce film est disponible sur « http://www.youtube.com» avec plus de 300 000 millions de visiteurs et des milliers de commentaires.

Lucia Ratsimbazafy

décembre 7, 2010

Sekta Amin’ny fomba vetaveta no analana devoly

Filed under: Uncategorized — zouboon @ 3:07

 

Horonantsary tao anaty kapila mangilatra iray azo tamin’ny mpiara-miasa no nahitana izao zavatra mahatsiravina izao. Vehivavy roa, efa samy mihoatra ny 40 taona eo no miara alàna devoly ao anatin’ny fiangonana anakiray. Raha araka ny fahenoana ny feo avy amin’ity sary ity dia tany Antananarivo no nisehoan’ny tantara. Voalaza tao ihany koa fa mpamosavy hono izy roa vavy ireto ka izay no antony analana devoly azy ireo. Tratra nandeha alina sy nanao ody fitia lehilahy iray antsoina hoe “Rija”. Maharitra eo amin’ny adiny iray sy sasany eo ny halavan’ny horonantsary. Mandritra io halavam-potoana io no ahitana  ny fampijaliana feno fahavetavetana atao amin’izy roa vavy ireto.

Sary tsy faseho masoandro.

Vao manomboka ilay horonantsary dia lehilahy iray no manao ankeriny vavy antitra iray hanala ny akanjony. Mandeha daholo ny daka sy ny totohondry. Sahala amin’izay ihany koa ny iray. Rehefa avy nampiboridanina izy roa vavy dia nanomboka tamin’izay ny teny mivatravatra sy ny baiko maharikoriko: “Mifanoroha dia mitodiha any amin’ny camera-nareo! manaova marche à canard de avelaro tsara ny fe!, mitaingena eo ambony ny iray! sy ny maro tsy azo eritreretina akory.

Ao anatin’ity  horonantsary nojerenay ity ihany koa no ahitana ireo vehivavy roa ireo manazava ny zava-bitany. Mitantara ny fomba ataon’izy roa isaky ny alina. Milaza izy ireo fa misy bibilava nalevin’izy ireo eo antokonam-baravaran’ilay “Rija” ary miresaka amin’ny devoly koa matetika. Rehefa vita izay dia mivavaka sy mifona amin’Andriamanitra. Avy eo anefa dia averina indray ny fampijaliana.

Atrehin’ny mpiandry

Rehefa jerena tsara ilay horonantsary dia hita eo ireo mpiandry mpanala devoly. Lehilahy iray kosa no mpanomle baiko. Ankoatra izay anefa dia misy olon-tsotra  hafa miisa eo amin’ny folo mahery eo mijery ny trangan-javatra. Ao ny makasary amin’ny finday, ao kosa ny mihomehy mahita azy roavavy ireto manao ny tsy fanao. Tsy misy na iray amin’ireo aza manohitra na manakana ny fampijaliana atao azy mirahavavy ireto.

Efa miparitaka tsikelikely eto andrenivohitr’i Mahajanga ity horonantsary ity amin’izao fotoana izao. Mihabetsaka hatrany ireo olona nahita ka rikoriko daholo ny ankamaroany amin’izany. Tsiahivina mantsy fa tao anaty fiangonana avokoa no nisehoan’ireo zavatra mamoa fady ireo

Lucia Ratsimbazafy

 

octobre 25, 2010

La JIRAMA 35 ans de réussite et un bel avenir…n événement de très grande envergure s’est ténu à la Maison de la Culture de Mahajanga la journée du vendredi 22 Octobre dernier. La JIRAMA Mahajanga y a effectivement célébré deux cérémonies, en l’occurrence le 35eme anniversaire de la société d’Etat JIRO SY RANO MALAGASY ainsi que la remise de médailles aux 194 agents méritants de la JIRAMA Mahajanga. A savoir 8 officiers de l’ordre national, 45 chevaliers de l’ordre national, 8 ordres de mérite, 40 médailles d’argent, 66 de bronze et 27 de bronze et d’argent à la fois. Sans oublier que le Directeur Interrégional de la Jirama Mahajanga Raymond Randriatsimialona est décoré d’une médaille d’argent pour ses services respectables auprès de la JIRAMA locale. La présence des membres du Conseil Supérieur de la Transition et celle des membres du gouvernement, à savoir le Ministre de l’Energie Rodolphe Ramanantsoa, le Ministre de l’Eau Nirhi-Lanto Andriamahazo et le Ministre des Travaux Publics et de la Météorologique, Eric Ratsimbazafy, a donné une ampleur à cette cérémonie. Lors de cet événement, le Ministre de l’Eau a conseillé le Ministre de l’Energie de discerner un mérite particulier au Directeur Général Rasidy Désiré pour les compétences qu’il a toujours fait preuve auprès de la société. Des félicitations ont été attribuées à ce DG aussi bien de la part des autorités locales dirigées par le Chef de la Région Boeny Rasoloniaina Jean Christophe Noël que par les ministres. « S’il a été nommé 2 fois à cette place c’est qu’il est chevronné » précise le ministre de l’Energie lors de son discours. « Beaucoup de troubles ont secoués la Jirama, cependant après 35 d’existence elle se porte bien, rares sont les sociétés d’Etat qui ont atteint cette durée de vie. Heureusement grâce à la compétence de ce DG, la Jirama y parvient et va toujours de l’avant » a-t’il ajouté. Coopération Commune Jirama Dans son discours, le Maire de la Ville de Mahajanga, le Dr Rakotoarimanana Jean Nirina n’a pas oublié de mettre un point sur la coopération en bon terme entre sa Commune et la DIRJIRAMA Mahajanga. Selon lui, l’opération 2000 ampoules établit il y a quelques mois passées en est la preuve. « Grâce à notre coopération avec la Jirama, des ruelles dites couloirs de la mort dans certains quartiers chauds de Mahajanga, sont désormais moins dangereuses » raconte t-il. Le cas de Soalala Depuis quelques années la population qui vie à Soalala souffre incessamment de manque d’eau potable. Cet événement a été une occasion pour le chef de la région Boeny de mettre en exergue la situation. Il a demandé à ce que les 2 ministres (de l’Eau et de l’Energie) révisent de prêt le cas de Soalala sur son problème d’eau potable. Sans attendre, le ministre de l’Eau a fait suite à cette demande. « Bientôt Soalala aura, non seulement un réseau hydraulique géré par la Jirama mais également des branchements privés seront aussi installées » a-t-il répondu. Une négociation entre la Direction Générale de la Jirama, le Ministère de l’Energie et le Ministère de l’Eau est déjà en marche. Lucia Ratsimbazafy

Filed under: Uncategorized — zouboon @ 3:03

Un événement de très grande envergure s’est ténu à la Maison de la Culture de Mahajanga la journée du vendredi 22 Octobre dernier. La JIRAMA Mahajanga y a effectivement célébré deux cérémonies, en l’occurrence le 35eme anniversaire de la société d’Etat JIRO SY RANO MALAGASY ainsi que la remise de médailles aux 194 agents méritants de la JIRAMA Mahajanga. A savoir 8 officiers de l’ordre national, 45 chevaliers de l’ordre national, 8 ordres de mérite, 40 médailles d’argent, 66 de bronze et 27 de bronze et d’argent à la fois. Sans oublier que le Directeur Interrégional de la Jirama Mahajanga Raymond Randriatsimialona est décoré d’une médaille d’argent pour ses services respectables auprès de la JIRAMA locale.

La présence des membres du Conseil Supérieur de la Transition et celle des membres du   gouvernement, à savoir le Ministre de l’Energie Rodolphe Ramanantsoa, le Ministre de l’Eau Nirhi-Lanto Andriamahazo et le Ministre des Travaux Publics et de la Météorologique, Eric Ratsimbazafy, a donné une ampleur à cette cérémonie. Lors de cet événement, le Ministre de l’Eau a conseillé le Ministre de l’Energie de discerner un mérite particulier au Directeur Général Rasidy Désiré pour les compétences qu’il a toujours fait preuve auprès de la société.

Des félicitations ont été attribuées à ce DG aussi bien de la part des autorités locales dirigées par le Chef de la Région Boeny Rasoloniaina Jean Christophe Noël que par les ministres. « S’il a été nommé 2 fois à cette place c’est qu’il est chevronné » précise le ministre de l’Energie lors de son discours. « Beaucoup de troubles ont secoués la Jirama, cependant après 35 d’existence elle se porte bien, rares sont les sociétés d’Etat qui ont atteint cette durée de vie. Heureusement grâce à la compétence de ce DG, la Jirama y parvient et va toujours  de l’avant » a-t’il ajouté.

Coopération Commune Jirama

Dans  son discours, le Maire de la Ville  de Mahajanga, le Dr Rakotoarimanana Jean Nirina n’a pas oublié de mettre un point sur  la coopération en bon terme entre sa Commune et  la DIRJIRAMA Mahajanga. Selon lui, l’opération 2000 ampoules établit il y a quelques mois passées en est la preuve. « Grâce à notre coopération avec la Jirama, des ruelles dites couloirs de la mort dans certains quartiers chauds de Mahajanga, sont désormais moins dangereuses » raconte t-il.

Le cas de Soalala

Depuis quelques années la population qui vie à Soalala souffre incessamment de manque d’eau potable. Cet événement a été une occasion pour le chef de la région Boeny de mettre en exergue la situation. Il a demandé à ce que les 2 ministres (de l’Eau et de l’Energie) révisent de prêt le cas de Soalala sur son problème d’eau potable. Sans attendre, le ministre de l’Eau a fait suite à cette demande. « Bientôt Soalala aura,  non seulement  un réseau hydraulique géré par la Jirama mais également des branchements privés seront aussi installées »  a-t-il répondu. Une négociation entre la Direction Générale de la Jirama,  le Ministère de l’Energie et le Ministère de l’Eau est déjà en marche.

Lucia Ratsimbazafy

octobre 5, 2010

Bemolanga Amin ‘ny 2019 vao hisy ny fitrandrahana

Filed under: Uncategorized — zouboon @ 2:59

Ny taona 1940 no nahitana voalohany fa misy solika azo trandrahana ao Bemolanga. Tamin’ny ady lehibe faharoa kosa dia efa nampiasain’ny mpanjanaka frantsay tamin’izany fotoana izany hanamboaran-dàlana ity harena ankibon’ny tany ity. Taty amin’ny fiandohan’ny taona 80 kosa vao tena nisy fandalinana natao mikasika io fitrandrahana solika io. Hatramin’izao anefa dia tsy mbola misy na solika 1litatra akory aza azo avy tao. Betsaka noho izany ireo fanontaniana manitikitika ny be sy ny maro mikasika ity rahararaha ity. Araky ny fanazavan-dRamatoa Lalanirina Rasoanandrianina izay mpiandraikitra ambony amin’ny resaka fitrandrahana solika miara-miasa amin’ny WWF amin’ilay tetikasa “Asa solika ho an’ny fampandrosoana” dia nilaza izy fa betsaka ireo sakana sy dingana tsy maintsy diavina alohan’ny hitodiana amin’izany fitrandrahana izany. “Tsy zavatra vita mora fa mila fotoana sy fikarohana betsaka tokoa ny fitrandrahana solika” hoy ity tompon’andraikitra voalaza tetsy ambony. Fantaro fa “Grés Bitumineux” no misy ao Bemolanga, izany hoe vaingana fa tsy tsiranoka solika akory. “Amin’ny taona 2019 vao herina fa hisy solika azo amidy vokarina voalohany ao Bemolanga raha mandeha araka ny tokony ho izy ny zavatra rehetra” hoy ihany Ramatoa Lalanirina namatopatoka. Na izany na tsy izany anefa dia nandeha ihany ny fikarohana rehetra nanomboka ny taona 1976, izay niheveran’ny rehetra tamin’io fa tena hahomby tokoa ny  fitrandrahana. Mbola nanana ny “raffinerie” tany Toamasina ihany koa isika Malagasy tamin’izay mba ahafahana manodina ny vokatra. Ny amiraly Ratsiraka Didier mihitsy tamin’izay no filoham-pirenena ary mpitarika ny asa rehetra. Tamin’ny taona 1982 zay vao nivoaka ny antota-taratasy nahafahana namariparitra ny vola hivoaka sy hiditra sy ireo zavatra azo tanterahina na tsia amin’io fitrandrahana io na ny “Document de faisabilité éco-financière de gisement” izany. Vokatra voaray tamin’izany ny hoe tsy hisy tombony hiditra ho an’ny firenena Malagasy mihitsy ny fitrandrahana raha tsy $52 no amarotana ny barikan-tsolika iray. Tamin’io vanim-potoana io anefa dia manodidina ny $10 ny vidin’ny barika iray. Voatery noho izany najanona ny tetikasa. Naterina teny Ambohitsirohitra ny taratasy rehetra dia navalona aloha ny momba an’iny. Taty aoriana kely ihany dia nitohy indray ny fikarohana satria barikan-tsolika antapitrisany maro no azo trandrahina ao Bemolanga, vola-be ho an’ny firenena izany. I Bemolanga ihany koa no fahaefatra lehibe indrindra maneran-tany raha ny “gisement de grés bitumineux” no resahina. Any Canada no misy ny lehibe indrindra raha manarak’azy eo ny any Venezuela ary ny any Indonésie no fahatelo izay vao ny ety Madagasikara.

Lucia Ratsimbazafy

septembre 30, 2010

Mahajanga Hihetsika ny mpanao gazety

Filed under: Uncategorized — zouboon @ 1:19

Mahavita raha no sady mahay raha ny mpanao gazetin’i Mahajanga. Amin’izao asabotsy 02 oktobra ho avy izao mantsy dia hanao fampisehoana ao amin’ny tranoben’ny kolotsaina ireo mpanao gazety rehetra manerana ny renivohitry Boeny. “Mpanao gazety misoma”, izay no anarana isaloran’ity fampisehoana ity. Miisa eo amin’ny 30 mahery eo ny fitambaran’ireo mpanao gazety rehetra handray anjara amin’izany fampisehoana izany. Ny filoha mpitarika ny fikambanana AJM na ny Association de Journalistes de Mahajanga Ramatoa Vanessa Zafimahova moa no tena mpitarika mafana fo amin’ity hetsika ity. Tsy dia ny fitiavana hanao zavatra ihany anefa no anton’izao hetsika izao fa isan’ny koa ny fihavanan’izy samy mpanao gazety. “Hanehoana ny firaisan-kina misy amin’ny samy mpanao gazety no tena zava-dehibe amin’ity fampisehoana ity “hoy izy nanazava. Sahala amin’ny asa rehetra mantsy dia tsy misy toy ny fifankahazoan’ny rehetra hatrany. Amin’izao fotoana izao dia efa mandeha ny famerenana ny hira, ny dihy ny teatra sy ny maro hafa ihany koa. Efa mihamasaka tsikelikely hatrany izany ary tena zavatra mahafinaritra tokoa no hatao amin’io. Na dia efa be mpahalala aza ny mpanao gazety eto antoerana dia amin’io fotoana io no ahitana ny tena talentan’ny tsirairay marina. Araka ny tenin’ny filoha mpitarika hoe: “Sakamalao sy havozo io ka samy manana ny hanitra ho azy”. Tongava maro fa eo tsika ndrô mahita izy!!!

septembre 28, 2010

Banky MCB Mahajanga Ar 200 000 000 ny vola voaroba

Filed under: Uncategorized — zouboon @ 1:09

Tamin’ny 7 ora hariva hamonjy fodiana iny indrindra Andrimatoa Kiady talen’ny MCB eto Mahajanga no nosakanan’ireto jiolahy miisa dimy lahy ny zoma 24 septambra teo. Noteren’izy ireo hiditra ny fiara hiverina any ampiasany ity tale. Mitana basy poleta avy izy rehetra tamin’izany. Rehefa tonga teo anoloan’ny fiasana dia norahonan’ireto jiolahy koa ireo mpiambina telo lahy (agent de sécurité Mavis) sendra tamperinasa. Nofatoran’izy ireo tsy ho afa-mihetsika sy tsy ahita ny salova-tavan’izy rehetra. Nosokafana tamin’izay ny coffre-n’ny banky nefa tsy nety nisokatra avy hatrany izany. Mila lakile roa samihafa sy code roa samihafa mantsy vao mahasokatra ity coffre ity. Ny anakiray amin’ireo ihany anefa no ananan’ity tale ity. Nanao izay hevitra rehetra azony natao ireto jiolahy hanokafana ilay coffre nefa dia tsy nahomby daholo izay natao. Voatery nampiantso ilay olona faharoa manana fanalahahidy izy ireo noho izany dia Ramatoa Hasina izany. Tonga avy hatrany ity farany raha vao nahazo antso tamin’ny lehibeny. Kanjo vavam-basy no nitsena azy vao niditra ny toeram-piasana. Mora fotsiny moa avy eo nahazoana ny vola, fotsy tao ny vola mitentina Ar 200 000 000. Rehefa azon’izy ireo izay nilainy dia lasa nentiny niaraka taminy tanaty fiara indray izy roa. Tsy nahita ninoninona mikasika ireto jiolahy ireto mihitsy izy roa . Teo Tsaramandroso no napetrak’izy ireo ity tale sy ity Ramatoa rehefa hazon’izy ireo ny vola. Nanantona ny mpitandro ny fiolaminana nilaza ny zava-misy moa izy ireo avy eo. Ireo mpiambina voafatotra tao alatrano ihany koa dia niezaka namaha ny tenany ka nanantona ny mpitandro ny filaminana.ny zavatra tena mahatsikaiky dia manamorona ny tobin’ny zandarimariam-pirenena mihitsy no misy ity banky iray ity. Tsy nisy nahatsikaritra ninoninona anefa ny rehetra. Midika izany fa efa tena ratsy tanteraka ny fandriam-pahalemana eto antoerana. Manomboka hita eto daholo ireo karazana habibiana maro samihafa. Efa eo ampelatanan’ny mpitandro filaminana moa amin’izao fotoana ny raharaha.
Lucia Ratsimbazafy

janvier 22, 2010

Santé Les Malagasy accoutumeux de tapakazo

Filed under: Uncategorized — zouboon @ 10:56

Bien que la médecine moderne soit au porté de nombreux Malalagasy de nos jours, le tapakazo reste toujours le premier soin pour la plupart d’entre nous. En de maladies les gens accourent en premier à bouillir ou à mordre quelque plantes médicinales. Le cas est plus fréquent en brousse qu’en ville. A part son effet qui semble plus efficace que certaines pilules de la technologie moderne, les tapakazo sont largement moins chers que le médicament de la pharmacie. Et actuellement suite aux études qui ont été faite par les scientifiques, la situation sanitaire des Malgaches se dégrade de plus en plus actuellement. Ce-ci étant une des raisons pour laquelle les malagasy usent encore de ce soin. Mais quoi qu’il en soit, nous nous attachons très fortement à notre culture. Cette attache fait que nous soyons toujours les usagers de ce méthode de soin. Par ailleurs maintenant que la biodiversité s’appauvrisse, son importance ne cesse de se croître au sin de la population qui use de la médecine traditionnelle, autant pour les chercheurs. Notons que maitenant ce n’est pas seulement les malagasy qui s’accoutument à l’utilisation de la plante médicinale comme remède mais les étranger aussi y prennent part. Par contre selon les biologistes l’utilisation des tapakazo pet s’avéré dangereux. Puisqu’il n’y a pas de dose limite qui régularise le soin, son effet peut être grave et empire encore la maladie. C’est prouvé scientifiquement que la teneur des éléments dans les plantes varie selon la saison. En périodes de pluies la concentration de ses éléments est moindre que pendant la saison sèche. Ainsi il est vraiment difficile et même risqué de se soigner avec la médecine traditionnelle. Même les divins guérisseurs et chaman ne peuvent pas se permettre de prescrire une ordonnasse à son patient avec les doses et le nombre de tapakazo et des feuilles à prendre pour les malades.
Lucia Ratsimbazafy

novembre 24, 2009

ORINASA SANCA BOANAMARY

Filed under: Uncategorized — zouboon @ 2:18

Resa-be ao amin’ny tanan’i Boanamary mandrak’ankehitriny ny mikasika ity orionasa atao hoe SANCA na Société Anonyme Nouvelle Cimenterie d’Amboanio ity. Araka izay anarany izay dia orinasa iray mpamokatra simenitra izy ity. Raha ny tantara no zohina dia tamin’ny taona 2004 no nikatona ny orinasa noho ny antony maro samihafa raha tamin,’ny taona 1930 no nijoroany. Tamin izay fotoana izay dia voatery tsy maintsy najanona tamin’ny asany daholo ireo mpiasa rehetra efa mananika ny 630. Izay eo ihany fa ny tena nampitaraina ireo mpiasa tamin’izany fotoana izany ary mbola mampitaraina azy ireo ihany hatramin’izao dia ny vola noraisin’izy ireo tamin’ny fotoana nandroasana azy. “Tsy nifanaraka velively tamin’ny vola heverinay fa tokony horaisina ny vola nomena anay tamin’izany” hoy andriamatoa Zafimahaleo Jean-Claude, pointeur tao amin’ny service contrôle tao amin’ity orinasa ity. Nandritra ny 10 taona izy no nitana izany toerana izany. Tsy i Jean-Claude irery ihany anefa no sahy maneho izany hevitra izany fa miara-miombon-kevitra aminy daholo ny ankamaroan’ireo mpiasa rehetra voaroaka tao amin’ity orinasa ity. “Voahosihosy mihitsy ny zon’ny mpiasa satria dia tena nararaotina tanteraka izahay” hoy indray Rakotovao François nanohina ny hevitr’i Jean-Claude. Ny zava-nisy mantsy dia ity, maro tamin’ireo mpiasa tao no efa ampolo-taona maro no niasa tao nefa dia zara raha nahazo ambim-bava kely noraisina tamin’izany. Raha i François no resahina dia nandritra 25 taona izy no niasa tao amin’ny SANCA. Responsible des services éléctricité no asany tao nefa dia vola Ar 2 400 000 no noraisiny tamin’ny nandehanany. Marihina anefa fa tafiditra ho isan’ny cadre mihitsy izy tamin’izany raha araka ny fanazavany. Etsy andaniny anefa ny an’i Jean-claude dia vola Ar 300 000 ihany no noraisiny tamin’ny nandroahana azy nandritra ny fe-potoana niasany tao. Tsy izay ihany anefa fa ny tena mahatsikaiky dia ity, araka ny nambaran’i Zafimahaleo Jean-Claude ihany dia nilaza izy fa: “Nisy tamin’ny mpiasa niasa tao amin’ny SANCA nandritra ny 35 taona manijitra dia zara raha nandray vola Ar100 000 na Ar 200 000 fotsiny ihany tamin’ny nandroahana azy hiala tao amin’ny orinasa”. Asa aloha izay tena fahamarinan’izany toe-javatra izany fa mahavelom-panontaniana ihany izany. Araka ny fomba fanazavan’ireo mpiasa taminay dia tafiditra ao anatin’izany vola nomena azy ireo izany daholo: voalohany, ny préavis arakaraka ny andraikitra nosahanina tao amin’ny orinasa. 10 andro isaky ny taona nijanonana tao amin’ny orinasa tsy mihoatra ny 18 taona, ary farany ny tambikarama tamin’ny volana niasana farany, arakaraka ny pointage natao. Ireo rehetra ireo mitambatra izany no nanome ny sandam-bola nomena ny vatan’ny mpiasa tsirairay tao amin’ity orinasa ity. Raha ny fitarainan’ireo mpiasa no jerena dia nisy zavatra tsy nipetraka araka ny tokony ho izy ihany tao amin’ity orinasa ity, ara-dalana anefa izany rehetra izany eo anatrehan’ny fitsarana.

Nampiakarina tribonaly ny raharaha
Rehefa nahatsapa fa voahitsakitsaka ny zony dia tsy niraviravy tanana ihany ireo mpiasa fa tonga dia nampiakatra avy hatrany ny raharaha teny amin’ny tribonaly. Taoriana kely ny nanomezana azy ireo ny vola ny aprily 2004, dia nitory teny amin’ny tribony avy hatrany izy ireo. Vokany, nahazo rariny tamin’ny fitsarana ny orinasa. Mazava ho azy tsy faly tamin’izany ny ankamaroan’ny mpiasa ka ao ny milaza fa “atody niady amam-bato izahay tamin’izany” hoy izy ireo,“ka tsy mahagaga raha resy izay teny amin’ny tribonaly” hoy ihany izy ireo nanohy. Tsy midika anefa izany fa manakiana ny fitsarana misy izy ireo, saingy nihevitra kosa ireo mpiasa fa nanana ny rariny izy tamin’izany ka diso fanantenana. Raha zohina ny tantara dia nanomboka ny volana May taona 2003 no tafiditra tao anatin’ny chômage technique ny SANCA. Rehefa tonga kosa ny aprily 2004 dia nakatona tamin’ny fomba ofisialy ny orinasa. Mbola nisy mpiasa ihany nefa tao fa tamin’ny taona 2005 indray vao nisy fandroahana mpiasa noho ny antony “suppression de poste”. Nandalo fotoana maro ity orinasa ity talohan’ny nitsaharany izao ary tena isany namapalaza an’ny tananan’Amboanio Boanamary tokoa izany. CCM na company de Cimenterie Malgache no anarana niandohan’ny orinasa. Avy dia lasa NCA na Nouvelle Cimenterie d’Amboanio izy dia izao lasa SANCA izao indray. Raha tombatombanana dia efa 69 taona izao no nijoyoan’ny orinasa. Marihina fa mbola misy mpiasa miasa ao amin’ity orinasa ity mandrak’ankehitriny, izay mbola mahazo tambikarama feno avy amin’ny SANCA ihany.
Lucia Ratsimbazafy

TAPATAPANY
AMBATOMALAMA BOANAMARY
40 KM VAO MI-CHARGES TELEPHONE
Hafakely indray ny fiainan’ny mponina ao amin’ny fokontany Ambatomalama ao Boanamary ity. Noho ny tsy fisian’ny herinaratra ao amin’ny tanana ity dia voatery alefa eny amin’ny toerana misy izany mihitsy aloha ny findray na ny telephone rehefa mila chargé-na. Raha ny fitantaran’ireo mponina dia ao no mandefa any Boanamary izay tsy dia lavitra lotra ny tanana nefa indraindray ihany vao mandeha ny herinaratra, ny ankamaroany kosa dia mandefa aty Mahajanga mihitsy mandefa ny finday ho-charge-na. Eo amin’ny 40 km eo mihitsy anefa ny elanelana misy amin’ireo tanana roa ireo. Ny tompony kosa tsy mampiasa finday mihitsy raha tsy vita izany. Indroa isan-kerinandro raha amin’ny anakapobeny no mandehfa ny findainy hi-charges ireo manana finday.
Lucia Ratsimbazafy

août 14, 2009

NIPOAKA NY JOVENNA SOTEMA

Filed under: Uncategorized — zouboon @ 12:49

Tamin’ny Atalata 11 aogositra teo dia nipoaka ny botika Jovenna ao Sotema. Tamin’ny 1ora sy sasany atoandro teo no nanomboka ny afo izay niandoha avy tao amin’ilay trano fiasan’ny gerantn’ny tsena, Abid Ali no iantsoana azy. Araka ny fanazavana azo dia fantatra fa rehefa hamoha ilay varavarana fiasany iny ity gerant ity no nahare zavatra nipoaka mafy avy ao anatin’ilay trano. Nitsoaka haingana izy, ary izay vao tena nirefotra mafy indray ny fipoahana ka nipitika tery ny varavarana. Nanomboka teo dia nilodaka ny afo ka nahazo ny efitra rehetra. “Vao avy lavitra zaho dia tazako mipoapoaka daholo ny fitaratry ny fivarotana” hoy ity tomponan’andraikitra iray eo amin’io station Jovenna io. Ity farany no nampiantso haingana ireo mpamojy aina. Nantsoina niaraka tamin’izay koa ireo tompon’andraikitra isan-tokony hijery ny fandehan-javatra teny an-toerana. Tsy ela taorian’izay dia tonga ireo mpamono afo ka nanapaka haingana ny herin’aratra sy namono ny afo. “ Soa ihany fa tsy ela akory dia tonga ireo mpamono afo, saingy raha tsy izany dia may Sotema” hoy ihany ity tompon’andraikitra mitantara. Marihina mantsy fa raha nahazo ny solika teo amin’ilay station ny afo dia mety ho loza azo pesipesenina no nitranga. Maro ny zavatra simba tao na tamin’ilay efitra fiasana izany na tao amin’ilay botika fivarotana izay mifanefitra aminy. Araka ny nambaran’ireo tompon’andraikitra dia fantatra fa antotan-taratasy maro, solosaina iray, ary coffre sy ireo entina maro tao amin’ilay botika dia kila aforehitra tao daholo. Fantatra ihany koa fa nisy vola tao anatin’ilay coffre may saingy izay teti-bidiny tao no mbola tsy fantatra mazava tsara hatreto.
Mety ho “court circuit”.
Araky ny fahitan’ny olona teny an-toerana ny zava-nisy, dia betsaka no milaza fa avy amin’ny tsy fetezan’ny herin’aratra no niavian’ny loza. Nipoaka daholo mantsy izay zavatra rehetra nandeha tamin’ny herin’aratra ka nanakaiky ilay efi-trano niandohan’ilay fipoahana. Ny climatiseur isaky ny efit-trano sy ny jiro dia nirefotra daholo. Ilay compteur nipetaka tao amin’ilay birao koa aza nipoaka. Ireo tompon’andraikitra ao amin’ny section de recherche criminel izay mandray an-tanana ity raharaha ity anefa dia mbola tsy mandray fehin-kevitra amin’izay mety ho antony niavian’ny loza. “Mbola hisy fikarohana atao mikasika izao raharaha izao ka izay izahay vao afaka manambara izay mety ho antony” hoy andriamatoa Cirnot tompon’andraikitra ao amin’ny brigady kriminely. Vao sambany tokoa izao no nisy trnaga sahala amin’izao teto Mahajanga. Nanaitra ny ponina tokoa iny zava-niseho iny. Soa ihany fa tsy nisy ny aina nafoy.
Lucia Ratsimbazafy

août 4, 2009

ASA FAMPIHOROHOROANA IZA NO NANAM-PO

Filed under: Uncategorized — zouboon @ 9:31

Isan’ny firenena tena nandàla ny fihavanana sy ny fifankatiavana ny vahoaka Malagasy. Sarotra ny hamaritra hoe ny Malagasy fahiny ihany, satria mbola misy ihany ireo mankamamy izany mandrak’ankehitriny. Tamin’iny volana nodiavintsika farany lasa teo iny dia namoa fady ny sasany tamin’ny vahoaka Malagasy. Nisy sahy nanao asa fampihorohoroana teto amintsika, Malagasy iray rà sy iray tanindrazana amintsika ihany anefa ireny. “Tsy misy azo lavina fa tena asa fampihorohoropana tokoa no nitranga teto amin’ny firenena” hoy andriamatoa Ravalomanana Richard, tompon’andraikitra voalohany amin’ny fikarohana rehetra mikasika ity raharaha ity. Mipoitra tsikelikely eto amintsika ireo habibiana rehetra mitranga any ivelany. Teo aloha anefa dia noheverina fa amin’ny fahita lavitra ihany no ahitana izany. Baomba mipoaka etsy sy eroa anefa no iainana ankehitriny. Misahotaka ny saim-bahoaka. Vokany, ankehitriny dia isan’ny mihorohoro amin’ny fahavelomana sy ny fahafatesana sahala amin’ny any ivelany ihany koa isika. Iza no nanam-po fa hiaina zavatra sahala amin’izao ny vahoaka Malagasy indray andro any. Lasa misy indray izao ny fisavana kitapo. Tena tsy misy valaka amin’ny zava-mitranga any Irak, izay firenena mampidi-doza indrindra eran-tany. Tsy sanatria tsy akory mampitahotra na koa hoe manatavy resaka fa izany no zava-misy. Adin’izy samy lehibe ao ambony ao ihany anefa no anton’izao, isika madinika aty ambany no mizaka ny vokany. Na dia mbola tsy miparitaka aty amin’ny faritany aza izany asa fampihorohoroana izany dia isan’ny tsidrin-tahotra koa isika. Tsy afaka ny tsy hiasa saina amin’ny havana aman-tsakaiza izay monina ao andrenivohitra ao mantsy isika. Na izany na tsy izany dia tokony ho mailo ihany. “Tokony hitandrina koa ny any amin’ny faritany rehetra” hoy ihany ity tompon’andraikitra voalaza teo ambony. Midika izany fa mety hiitatra aty izao asa fampihorohoroana izao raha mitohy. Soa ihany fa herin’andro vitsivitsy izay dia mba nangigina indray ny tanàna. Enga anie ka hijanona hatreo izany habibiana izany ka hisy marimaritra iraisana. Hiverina amin’ny firaisan-kina no hery indray anie I Gasikara.
Lucia Ratsimbazafy

Older Posts »

Créez un site Web ou un blog gratuitement sur WordPress.com.